Ett nytt år på kommande...

Då brukar man allt som oftast ta och sammanfatta året som gått. Det tänkte jag göra här nu i och med att jag också inte varit så aktiv med bloggandet på sistone och för att det är roligt för en själv att fundera vad man riktigt har gjort under ett år.

Liksom varje år finns det saker som inte går enligt ens planer, saker som inte alls går som man hade tänkt. Dessutom inträffar saker som man inte varit beredd på, saker som inte trott skulle kunna ske.

Det som jag är mest tacksam över detta år är att jag fått dela året med den jag älskar. Min spark i arslet och den trygga famnen. Vi har skrattat och gråtit tillsammans, fräst och spottat åt varandra, men framförallt gett varann ömhet och kärlek.

Vi har dessutom utökats och blivit tre. En alldes gosig varelse som lystrar till namnet Chaplin. Vår lilla baby som blivit mycket större än vad han är på bilden här. :)

Sen har jag ju även blivit moster detta år åt en alldeles ljuvlig tös, som är lika glad och go' varje gång vi träffas. Så spännande att få se henne växa och lära sig nya saker varje dag.

Jag känner mej också så lyckligt lottad över familj och vänner som förgyller vardagen med sin närvaro och omtanke.

Lite resor blev det också av detta år; En minisemester tillsammans med syrran och hennes man. Resan gick till Haparanda, IKEA, för att sen sova natten på ett badhotell, Eden i Oulu. Skönt och roligt.

Sen en slalomresa med J:s familj till Ruka, men utan slalom på grund av kryckorna, vilket var väldigt trevligt ändå. Mycket vandrande blev det istället och jag njöt av sällskapet och den storslagna naturen.

Sen blev det i augusti en visit för J och mej till Frankrike, Marminiac, för att hälsa på J:s syster. En alldeles underbar resa till ett vackert land. Jag njöt av värmen, landets skönhet och gästvänligheten. Ett fint minne att lägga till minnesboken.

Och till sist men inte minst en resa till Iso-syöte tillsammans med min syster och hennes familj, min bror (tredje i ordningen) och hans familj, min näst yngsta bror och givetvis min själsfrände. Sammanlagt 11 personer i en stuga. Vi väntade oss ruska väder, men möttes av snö och kyla. En trevlig överraskning trots allt. Vi hade det jätte trevligt och vi hann vandra, äta gott, umgås och skratta mycket.

Detta år har även en tid på kryckor bidragit till en lite annorlunda vår-sommar, nämligen en utan fotboll. Och det har jag saknat mycket, men har istället försökt mej på simningen.

Bröllop och andra trevliga sammankomster har det också förekommit under detta år.

Jobb och studerandet har tragglat på relativt bra. Fick chansen att sommarjobba på ett nytt ställe där jag stortrivits och som jag fått möjlighet nu senare också att hoppa in och hjälpa till lite nu som då. Vikarierat på flera skolor har jag också gjort, vilket jag också trivits med. Tyvärr kan jag inte ännu säga att mina studier är avslutade. Men det är dock endast det där finslipandet och inlämningen av gradun som står på tur. Det går att konstatera att så här långt har jag inte varit tidigare. :)

Nu hoppas jag på ett nytt gott år! Ett år full med glädjeämnen.

Jag önskar även er alla ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Må ni få ett alldeles underbart år att se framemot!

Kram till er alla!

Gammal kärlek...

Nu tänker jag inte bakåt även om jag använder ordet gammal. Nej, jag blickar framåt. Så långt framåt så huvudet endast består av vackra gråa eller vita hårstrån, ansiktet svämmar över av tjusiga rynkor och den smickrande kroppen böjer sig för det långa livet man fått leva.

Medan jag väntade på min skjuts igår kväll stod jag och betraktade omgivningen. De många husen, de inbjudande fönstren och de människor som passerade där jag lutade mig mot den kalla väggen. Det vackraste jag såg under den stunden var när ett par gick förbi mig. De hade fått uppleva många år och man kunde nästan ta på den tillgivenhet och värme de utstrålade, när de traskade långsamt förbi, hand i hand.

Tänk hur underbart det vore om man fick åldras med sin älskade. Få iaktta hur rynkorna och det gråa håret sakta slår rot. Bevittna hur den fasta och stiliga kroppen sakta får ge efter för de många årens slit. Få kämpa tillsammans mot alla de krämpor som hotar att erövra den slitna kroppen. Men framförallt att få gå tillsammans hand i hand och njuta av de dagar man har kvar att älska varandra.

Det är något jag önskar och hoppas på. Att få dela ett långt liv med min livskamrat, med kärleken i behåll tills döden skiljer oss åt. Att få gå hand i hand genom livet med den jag älskar.

Gammal kärlek...

Dags att vända blad...

Det känns som om det är dags att börja på en ny kula.
Det känns som om det finns ett behov av att börja om.


Livet går vidare i rask takt och det är bra att stanna upp
och reflektera över vart man är på väg.
Att flyta med strömmen är lätt och väldigt bekvämt.
Men efter en tid märker man att det finns annat här i livet
och det kanske krävs att man får kämpa för att skapa sin egen väg.

Mycket har hänt under det senaste året som gått.
Saker som också fått mig att inse

att jag borde ta itu med vissa saker,
eftersom de så småningom kommer att nås av ett slut.
Och då vill jag inte missa möjligheten

att kunna forma det som jag vill.

Jag ska fortsätta plöja för att skapa början

till en framtid jag längtar efter.
Jag vill inte längre sitta still och se livet svepa förbi.
Dags för en ny start och jag börjar det med

att skapa en alldeles ny blogg.