Min alldeles egen

Lustig liten...

2012-01-26T02:56:00.000-08:00

Det ser bara så lustigt ut där han sitter på badrumströskeln och iakttar tvättmaskinen som låter och hoppar. Kanske känner han igen ljudet från när han var i magen när jag i jobbet stod och tvättade hela dagarna!? Men intressant är maskinen i alla fall.

Otroligt snabbt tycks småttingarna lära sig att busa. Han vet att han inte får vara vid vedbäraren, så när han skyndar sig krypande åt det hållet så stannar han upp för att se om vi tittar och bjuder då på ett litet "hyssleende". Det är ju så lätt så att vara arg när man möts av hans ljuva leenden.

Tänk hur en liten knatt lätt kan få oss att le. Vi bjuds på ett litet leende och vi sitter med ett desto bredare leende. Man tror ju att man ska smälta när han sitter och skrattar åt en och till sist sitter vi och skrattar i kapp.

Kärleken som ett litet barn väcker är alldeles fantastiskt.

Gott Nytt År!

2011-12-30T11:30:00.000-08:00

Vill önska alla våra vänner ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Må Ni alla få ett fantastiskt 2012!

Kramar från oss till er!

In på sjunde månaden...

2011-12-13T02:44:00.000-08:00

Har svårt att fatta hur tiden kan gå så fort...

Mitt älskade troll växer och utvecklas

och det är så härligt att få ta del av allt som händer.

Jag är så oändligt tacksam över min lilla grabb

som skänker oss enorm glädje och lycka.

Hoppgungan som är så kul, så kul.

~ * ~ * ~ * ~

När Han skapade alla stjärnor
Gav Han namn åt dem, med sin starka röst
Men när du, skulle födas
Saknade Han ord
Hans hjärta darrade, tårarna rann
När han för dig
Öppnade livets grind

Ett mästerverk
Som Fadern har skapat
Ett äventyr
Ditt mål är att tillbe vid Hans tron
Du är Skaparens klenod
Köpt med Kungens blod
Du är ett mästerverk
Konungabarn

Han tog plats i sin egen saga
Världshistoriens författare
Han kom hit, för att visa
Hur du hittar hem
Han skrev din dagbok, hade en plan
Långt innan du
Stavade till Gud

Ett mästerverk
Som Fadern har skapat
Ett äventyr
Ditt mål är att tillbe vid Hans tron
Du är Skaparens klenod
Köpt med Kungens blod

Du är ett mästerverk
Konungabarn

Ett mästerverk -Niklas Hallman

~ * ~ * ~ * ~

Tiden går fort med en liten en...

2011-11-27T11:37:00.000-08:00

Tänk att vår lilla gosse redan är 6 ½ månad!

Känns ju nästan som om man inte har någon bebis nåmer....

Idag var det som om han kom på att man faktiskt kan ta sig framåt.

Fram med händerna en bit...och dra kroppen med...

...fram med händerna en bit till...och dra kroppen med.

Däremellan drar han upp rumpan och gungar.

Så snart är det slut med friden i detta hus.

Gulliga unge.

Att simma tycker han också om och att duscha.

I den varma bassängen trivs han som fisken i vattnet.

Plaska...ligga på rygg och se vad som händer i takspegeln...

...guppa i vattnet...ligga på rygg och tugga på tårna...jaga ankorna.

Spännande och roligt är det allt.

En partyprisse tycks han också va. Älskar att få vara bland folk.

Det finns ju så många att skratta åt och det händer så mycket saker.

Vi njuter av vår fina Oskar och följer nyfiket med alla hans framsteg.

Älskar vår lilla solstråle så!

Liten krabat med stora ambitioner...

2011-07-29T00:11:00.000-07:00

Igår, alltså den 28 Juli, tyckte Oskar att det var dags att ta ett nytt steg i sitt, 11 veckor och 2 dagar långa, liv.

Hemma på sin morbrors köksbord kom han på att det går att göra något annat än att bara ligga still. Så han använde alla sina krafter för att svänga sig på sidan och med ännu lite mer ansträngning så låg man plötsligt på magen. Men vilken kamp! Han var ju också tvungen att yttra sin irritation när han ville så mycket, men kroppen inte ville riktigt ge med sig. Kanske på grund av en arm som låg ivägen. Men till slut lyckades han och det var ju väldigt roligt tyckte han.

Så numera vågar vi inte lämna honom ensam ens för en liten stund liggandes någonstans högt upp. Men oj, va mamma och pappa är stolt över sin lilla ängel! :)

Man blir trött av att åka till Kalix, Sverige i husbil.

Vackert sagt...

2011-07-12T03:31:00.000-07:00

2 månader idag...

2011-07-09T11:08:00.000-07:00

Tänk idag är vår lilla älskling 2 månader gammal!
Oj, vad tiden går fort! Vår lilla bebis växer och det känns som om vi inte riktigt hinner med. Men vi njuter så gott vi kan av
vårt lilla underverk.

Vår gosse har bland annat redan hunnit vara med på bröllop och kalas, känt på villaliv, varit ut med båten, besökt flera affärer och blivit väl omhändertagen när mor och far haft annat för sig.

Känns fantastiskt att få dela livet
med mina fina älskade grabbar!

Premiär...

2011-06-09T10:44:00.000-07:00

...var det igår för lille Oskar att besöka stadens vimmel.
Tillsammans med moster och yngsta kusinen J
var vi på jakt efter lite kläder.
Det blev ju nämligen varmt på en gång och det saknas sommarkläder i garderoben.
Men oj, vilken snäll grabb vi har. Han sov hela tiden
och bjöd inte på något gnäll.
Han förstod att visa sin bästa sida, så han får
komma med fler gånger. :)
Hittade även en urfin outfit till honom för lördagens fest.
Då han får vara med om sitt allra första bröllop.
Få se hur det ska gå...
Spännande både för mor och barn! :)

Så här fina kläder ska Oskar få ha på sig.
Byxorna får han låna av kusin J.

Fyra veckor gammal...

2011-06-07T04:14:00.000-07:00

...är vårt lilla underverk redan. Tänk vad tiden går och vi njuter varje dag av vårt älskade barn.

Natten till tisdagen den 10 maj började jag känna av sammandragningar. De kom inte så regelbundet till först, men kl. 00 började de komma med ca 5-10 minuters mellanrum. Jag ringde till BB och frågade vad vi skulle göra. De gav rådet att ta en varm dusch och se om sammandragningarna avtar, annars får vi komma in. Jag gjorde som de sa och kl. 04.00 åkte vi in, eftersom sammandragningar fortsatte att komma tätt.

De tog CTG-kurvan och lillen verkade bara ta det lugnt. Jag hade knappt öppnats något, men jag hade väldigt ont och fick därför en spruta, som tyvärr inte hjälpte något. Så istället fick jag epiduralbedövning. Den mest fruktansvärda upplevelse jag varit med om. Jag kämpade mot sammandragningarna och försökte slappna av, samtidigt som jag var helt borta. Det blev svart och jag hörde deras röster på avstånd. Usch, vad obehagligt det var. Tyvärr hjälpte inte den heller så mycket så jag fortsatte andas lustgas som besatt.

Jag hade fortfarande inte öppnats mer än 1 ½ cm och fick därför värkförstärkande dropp. Dessvärre gjorde det att jag fick sammandragningar i ett och hann knappt dra efter andan innan nästa sammandragning kom. Så de tog bort den ganska snabbt. När jag inte öppnats mer än 2 cm konstaterade de att lillen låg med ansiktet före och därför öppnades jag inte mer. En normal förlossning var alltså inte möjlig och de måste snitta mej. Plötsligt gick allt väldigt fort. Jag var vid medvetande vid kejsarsnittet och det kände väldigt konstigt när de plockade ut vår lilla gosse. Jag kände hur de bökade runt där i magen och plötsligt hörde jag det ljuva skriket. Tårarna flödade av både glädje och utmattning. Det var tråkigt att jag inte fick röra vid honom , utan de visade hastigt upp honom innan han fördes ner till pappa.

En drömmande Oskar som ler i sömnen. Fem dagar gammal.

Vårt mästerverk föddes kl. 15.16, vägde 3850g och mättes till 51,50cm lång. Det blev en lång och tung dag! Men resultatet blev fantastiskt! :)

Oskar två veckor och fyra dagar.

Harmonisk...

2011-04-26T09:07:00.000-07:00

Det är precis vad jag känner mej.
Jag är så otroligt tacksam över
att jag får vara såhär lycklig.

Lycklig över...
..att våren kommit.
...att livet strålar.
...att ha så många fina vänner.
...att vårt hem utvecklas och blir mer färdigt hela tiden.
...att få spendera varje dag med min älskade man.
...vår lille krabat som sparkas och boxas i magen.
...att snart få träffa vår älskade bebis.

Humöret på topp här! Snart ska Herman få bli till kaka och mjödet ska få börja jäsa.
Härligt att få må bra!

Snart...

2011-04-20T01:12:00.000-07:00

...blir det dags för ännu en kontroll att vi båda två mår bra. Få se hur många kontroller det blir ännu innan energiknippet tänkte komma ut...

Det är väl knappast konstigt att jag fått sådana bristningar med en som sparkar så mycket och hårt. Men, men...samtidigt vet jag ju att det inte är någon fara med lillpyret när det är så mycket aktivitet där inne.

Själv är jag också lite rastlös ibland. Det är väldigt beroende av vädret har jag märkt. När det är som idag; grått och blött, så blir man trött och har inte ork och lust att göra nåt alls. Medan soliga dagar så får man mer energi och uträttar mycket på en dag. Det är väl så för de flesta. Men jag skulle vilja få uträttat i alla fall något varje dag, annars känner jag mej lite missnöjd med mej själv. För då känns den dagen bortkastad...

Ja, men vad kan man egentligen. Det är bara att ta en dag i taget, och ta dagen som den kommer. Man kan ju inte vara en "superkvinna" jämt. Kroppen har ju nog en hel del att säga till om...

I alla fall känns det riktigt härligt just denna tid. För bortsett från dethär tråkiga vädret så känner man att våren kommit och jag blir på så strålande humör av det. När solen skiner, snön smälter, när man märker att blommorna har börjat leta sig fram ur jorden, fåglarna kvittrar och det känns varmare i luften. De faktorerna fungerar nästan som ett energipiller.
Hoppas på en riktig solig dag imorgon!

Kanske kommer det hem nå blommor från dagens handlande idag. För blommor har alltid en uppiggande effekt. Vilket tyvärr män har svårt att förstå. ;)

Tiden går....

2011-04-12T02:50:00.000-07:00

Nu är det endast 3 ½ vecka kvar.

Helt otroligt! Man känner minsann på sig att det närmar sig...

Man blir fort trött och vilar sig ofta, att gå i affärer eller att stå stilla länge gör fruktansvärt ont i fötterna, sammandragningarna gör sig påminda alltmer, kroppen känns som ett enorm klump, man är också otroligt klumpig och stöter i precis allt och alla, att sova är ett kapitel som ibland känns omöjligt, obekvämt att ligga trots alla kuddar runtomkring sig, krabaten växer och blir starkare hela tiden, vilket sparkarna och slagen också bekräftar.

Men egentligen mår jag som bäst nu ändå. Illamåendet och spyandet känns mera avlägset, de sjuka revbenen är ett minne blott, jag är piggare och orkar mer än jag gjorde när jag arbetade. Så vi kan konstatera att mammaledigheten har gjort mej gott.
Härligt att få vara hemma och fixa och dona med olika projekt. Allt är nu färdigt förberett för vår lilla älskling.

Vi väntar med spänning och längtan på att få träffas öga mot öga med vårt lilla underverk. :)

Mammaledig...

2011-03-31T03:14:00.000-07:00

Det känns stort att få kalla sig mammaledig...

Min första vecka som mammaledig närmar sig sitt slut. Det är verkligen skönt att få sova så länge man vill på mornarna och att bara kunna slänga sig i sängen när man behöver lite mer vila. Det gör att man får mycket mer ork för att göra lite mer vardagliga sysslor. Samtidigt som man får energi för olika projekt som velat förverkliga.

Det faktum att man närmar sig dagen då man ska få hålla den lilla i famnen känns också fantastiskt. Snart får vi mötas öga mot öga... Så det gäller också att ställa allt i ordning för vårt lilla mästerverk.

Jag saknar givetvis att få träffa mina arbetskamrater dagligen, men jag blir påmind om dem varje gång jag ser på min härliga tulpanbukett. Är otroligt tacksam över mina jobb och alla fina stunder som man fått uppleva under senaste år.

Och nu ser man med stor spänning framemot hur ett litet knyte kommer att förändra vårt liv...

KÄRLEK

En stor förändring...

2011-02-02T03:01:00.001-08:00

Det kan man kanske lägga märke till när man numera träffar på mej. Man kan säga att jag blivit ganska mycket större. En liten tjockis som många kallar mej. :) Och anledningen till det är att jag har en liten en som växer och sparkar i magen. Det är en alldeles fantastisk upplevelse. Tänk att det finns en liten människa där inne. Det är så otroligt att det nästan är svårt att förstå att det faktiskt händer.

Även om det är en fantastiskt upplevelse att få vara gravid, så är det ingen dans på rosor. Utan det kan faktiskt mellan varven kännas som en enda stor pina. Det är väl något som man som blivande mor egentligen inte skulle få säga om sitt växande barn. Men det är fakta.

Att ständigt må illa pga mat eller lukter gör att man inte kan vara sig själv och därför gör man inte sådant som man brukar vilja göra. Att dessutom vara tvungen att sitta bredvid wc-stolen flera gånger om dagen och spy upp allt det lilla man fått i sig är heller ingenting man vill göra. Att känna hur tänderna fräter sönder och känna sig mörbultad hela dagen gör ju självklart att man blir väldigt trött och man orkar inte med något extra. Det kan bli ens vardag som gravid i flera månader om man har riktigt tur. Vilken lyckost jag är!

Tack och lov så gav det med sig till sist. Men istället så fick jag en annan plåga som började göra mej sällskap. Och då var det gallan som tyckte att det var hennes tur att bråka. Så nu dras jag med mina gallanfall mellan varven ifall jag fuskat med något i matväg som jag borde ha avstått från. Det är inga trevliga anfall och man kryper ihop i fosterställning och ber att det ska snabbt gå över. Mitt andra anfall resulterade i att vi åkte in till akuten och tack vare det så har jag idag piller som ska dämpa anfallet. Men det tar ju alltid en stund innan det börjar hjälpa, så jag försöker att hålla bort sådan mat som jag vet kan orsaka gallanfallet. För att slippa onödigt lidande.

Innan jag blev gravid så hörde man ju om folk som mådde illa, folk som hade nå krämpor och så. Men oftast hörde man om alla som mådde så jättebra. Bästa tiden i ens liv. Det finns sådana och det är ju roligt för dem. Men det finns också de som kämpar igenom hela graviditeten och jag lyfter hatten för dem. För det finns de som har haft det mycket värre än mej själv.

Jag lyfter inte fram detta för att man ska tycka synd om mej. Jag lyfter fram mitt mående för att visa att alla graviditeter är olika. Jag har funnit stor tröst i att ha fått höra om andra som kämpar med sin graviditet. Bara det att veta att man inte är ensam om att plågas mellan varven. Så kanske kan mina erfarenheter ge tröst åt någon. Vem vet!? Men det är framförallt skönt för mej själv att få skriva av mej lite.

Jag mår mycket bättre nu och jag känner mej piggare, även om gallanfallen mellan varven håller mej sällskap. Jag orkar göra mera och planerar fullt för framtiden. Och det är faktiskt en alldeles underbar känsla att få känna lillpyrets sparkar och rörelser. För då blir jag verkligen påmind om att jag inte är ensam med att genomgå denna graviditet. Vi är ju faktiskt två. Eller egentligen tre, för jag skulle aldrig ha klarat detta utan min älskade make!

Hoppas ni får en härlig dag idag!

För nu skiner faktiskt solen och den lockar lätt fram ett leende! :)

Ett nytt år har inletts....

2011-01-05T10:40:00.000-08:00

Då passar det väl bra att ta en titt tillbaka på det gångna året...

Till att börja med fick jag ett jobb, utav många sökande så valdes jag. Jag! Dessutom lyckades jag också få ut mina papper från peffan och därmed också fått min magisterexamen. Härlig känsla av att få lyckas! Tacksam övet att jag haft två jobb som jag stortrivs på.

Det var även dags att återigen prova på att stå på slalomskidorna efter många, många år. Det var en upplevelse blandad med skräck och spänning. Men roligt var det när den värsta skräcken hade lagt sig. Det begav sig till Tahko med bror med familj och syster med familj. En annan resa blev tillsammans med Johans familj till Tallin i sommar. En rolig och intressant resa. Vackert!

Min blåa skönhet var det dags att ta farväl av och istället blev det en Seat Leon. Mot senare delen av året blev vi också en Volvo XC70 rikare.

Tillökning i familjen fick vi också i form av Chaplin, en gosig livsnjutare. Han har förgyllt många härliga stunder hos oss. Men numera gottar han sig i purmo, eftersom vår lilla lya blev lite för liten för honom. Vi får mysa med honom där istället och kanske får han följa med till vårt nästa hem. Vi får se.

Tyvärr fick vi detta år ta farväl av vår käre farfar. Men istället har en liten grabb fått se dagsljuset och jag fick bli moster igen. En snabb start fick lillkillen, men han växer och knakar.
Kära lilla Julius. :)
Många glädjeämnen har förgyllt detta år. Till att börja med så beslutade vi oss för att förlova oss och planer om ett bröllop började ta form. Planerna blev också verklighet och vi kan nu kalla oss äkta makar. Trots den korta tiden för bröllopsplaneringen så blev det en fantastisk dag och Johan och jag kunde inte ha fått en härligare dag.

Den största lyckan var när det visade sig att vi skulle bli föräldrar. Trots att det varit jobbiga månader med ständigt illamående och att behöva spy flera gånger om dagen, så kändes det ändå fantastiskt att något växte inom mej. Det lilla knytet ligger och sparkar i min mage och lyckan är enorm.

Så ett händelserikt år har det verkligen varit och mycket har vi att se framemot det kommande året. Jag tror att det kommer att bli ett fantastiskt år! :) Må ni alla också få ett fantastiskt år! Kram!

Oj, vad tiden går...!!

2010-11-10T05:49:00.000-08:00

Förstår inte hur tiden tycks flyga iväg. Men det är väl bara att göra det bästa av det. Och jag trallar inombords tack vare allt som ligger framför mina fötter.

Att min älskade och jag har bytt ringar känns helt enkelt fantastiskt. Hos honom känner jag mej så trygg och älskad. Trodde aldrig att det kunde vara möjligt att få känna det så tydligt. Våra hjärtan bultar tillsammans och vi hör ihop. För alltid.

Därför är det väl inte så konstigt att det känns helt naturligt för oss att ta följande steg. Ta steget fullt ut och lova varandra att vara tillsammans för evigt. Det är vad som väntar oss nu. Att få ge det löftet till varandra. För det är ju precis så vi vill ha det. Han och jag. För alltid.

Mycket på gång...

2010-09-25T02:49:00.000-07:00

Det händer mycket i mitt liv just nu.
Så mycket att jag inte hinner blogga eller
så är det bara det att jag inte riktigt vet var jag ska börja.
Det är i alla fall många roliga och spännande saker på gång!
Det kan ses som ganska hektiskt i andras ögon,
men vi känner bara att det löper i rätt riktning.
Vi vet vad vi vill med våra liv och
vi kommer alltid att stå bredvid varandra.

Jobb, jobb och åter jobb...

2010-05-22T11:40:00.000-07:00

Det beskriver mitt liv just nu.

Jag förflyttar mej mellan två jobb

som jag stortrivs med.

Tyvärr blir det väldigt lite fritid istället.

Så jag har inte kunnat njuta helt och hållet

av det varma och sköna vädret.

Istället försöker jag tjäna ihop lite slantar,

vilka ska kunna hjälpa oss forma vår framtid.

Förhoppningsvis får vi skaffat oss lite ledigt i sommar.

En lång helg eller något liknande vore inte så dumt,

efter allt vårt jobbande.
Ta oss tid för lite vila och fritid.

Tid för oss själva.

Just nu saknar jag mitt ryggstöd,

min stöttepelare,

mitt ljus i mörkret,

min räddare i nöden.

Min älskade.

Fotot är taget en vacker kväll som säger allt...

Önskar bara att han var hemma igen,
så jag fick krypa in i hans trygga famn.

En ny dag väntar imorgon...

Nu är våren här...

2010-04-08T05:13:00.000-07:00

Strykjärnet går fram och tillbaka över den vita duken.

Radion spelar musik i bakgrunden.

Elever springer förbi fönstret stup i kvarten.

Men trots alla distraherande faktorer hör jag fågelkvittret.

Den ljuva sången som fåglarna bjuder på utanför mitt fönster.

Det är minsann ett tydligt vårtecken, och de sopade gatorna

förstås. Här hemma njuter jag av en kruka med blå pärlhyacint,

ett knippe påskliljor i vasen och björkkvistar som visar upp

sina härliga gröna löv. Så här har vi vårkänslor.

Men trots det så ska vi imorgon bege oss på en liten vintersemester. Ska verkligen bli skönt att få åka iväg och få vila upp sig och göra något skoj. Påsken har inte inneburit särskilt mycket vila för min del. Dagar fulla med program och däribland också en begravning. Så nu ska vi försöka njuta denna helg istället.

Hoppas vi får njuta av en riktigt härlig vår sen!

Våren är på väg...

2010-03-10T12:19:00.000-08:00

Dagarna går och jag har nu jobbat en månad på mitt nya jobb,
samtidigt har jag även fått hoppa in som extra hjälp på mitt gamla
jobb. Och det känns väldigt roligt att ha fått in fötterna på två
toppenjobb. Just nu njuter jag av mina tulpaner som jag
fått som tack för att vi jobbade så flitigt under helgen på det gamla

jobbet. Wunderbart!

Samtidigt som jag trivs på jobbet händer det saker som gör att
man är tvungen att backa och ta om vissa saker. Vilket suger,
men det är ändå inget man kan göra något åt i efterskott. Det enda
som gäller nu är att kavla upp ärmarna och ta itu med det, samt ta emot all den positiva energi som finns i omgivningen.
Lite sol och droppande från taket kan göra en på väldigt gott humör.

I helgen ska jag få vara singel, vilket jag inte valt själv. Men det är
nog samtidigt nyttigt för oss båda att få vara ifrån varann ett tag.
Jag kommer dock att känna en stor saknad.
Vem ska då värma min säng!?
Har jag klarat av det förr så ska jag väl nog klara av det
nu. Så jag passar på att unna mej en liten IKEA-resa.

Vårkänslorna kommer med solvärmen,
samtidigt som snön smälter.
Härligt!

Glädje och huvudbry...

2010-02-21T01:58:00.000-08:00

Det inträffar ständigt saker som får en att fundera, grubbla

och begrunda över livet. Men det är att konstatera att

livet är en enda stor berg- och dalbana. Ibland måste man

hålla i sig för brinnkära livet, annars riskerar man att falla

överbord. Medan det andra gånger löper så smort att det

bara är att följa med strömmen.

Jag har glädjen att upplysa er om att jag har ett jobb.

Efter 20 år kan jag äntligen säga att jag är en arbetare,

inte längre en studerande.

Kanske man kan säga att jag håller på att bli vuxen!?

Det enda som ännu återstår i mitt studerande är det där

pappret som säger att jag har fått en magistersexamen.

Därefter kan jag meddela att mitt studerande är över.

Mina arbetsdagar består i stora drag av att bädda sängar,

städa rummen, få det att se snyggt ut, tvätta, stryka

och mangla. Detta är något som jag stortrivs med. Kanske

det inte låter väldigt spännande, men varje dag är sig olik

och det är ett härligt gäng jag jobbar med.

Hur skulle jag inte trivas!?

Det finns många glädjeämnen som man får glädjas åt.

Men samtidigt inträffar ändå saker som ger en huvudbry.

Men tack vare att det finns mycket att glädjas åt så är

riskerna inte lika stora att man ska falla. Falla huvudstupa

ner i den där gropen som är så kämpig att ta sig upp för.

Jag har kravlat mej upp och jag tänker inte gå nära den

där kanten fler gånger för att riskera att trilla dit igen.

Nu lever jag här uppe och trivs istället. Och jag vet att

det där hjärtat som bultar nära mitt gör allt för att det

ska fortsätta i den stilen.

Min räddande ängel.

Det går bra nu...

2010-02-10T10:48:00.000-08:00

Har nu jobbat tre dagar på mitt nya jobb.

Känner mej väldigt tacksam över att jag blev utvald

bland 35 sökande för denna tjänst. Hade inga större

förhoppningar på att jag skulle få jobbet,

men här står jag nu med jobb.

Förvisso en deltidstjänst, men jag vet

att det kommer att klirra i kassan varje månad.

Mina dagar består nu av att städa rummen, bädda sängarna,

tvätta, mangla samt stryka och jag njuter varje sekund

av mitt jobb och trevliga jobbarkompisar.

Det är härligt att ha jobb! :)

En annan god nyhet är att min gradu är

inlämnad och väntar på att bli granskad.

Så snart står jag även med mina papper

i hand och kan sluta kalla mej studerande.

Det är otroligt skön känsla!

Njuter även av att få vara husvakt och på så vis få njuta av

en massa bastubad, eld i spisen och att få springa ute i snön

och känna frihet.

Just nu leker livet och det känns alldeles underbart!

Vår baby...

2010-01-23T03:37:00.000-08:00

Ja, för er som har missat det så kan jag ju upplysa er

om att vi numera är tre stycken.
Visste ni inte det så kan jag berätta att vi har ett litet,

eller snarare stort, knyte som skänker oss stor glädje.

Han lystrar till namnet Chaplin.

Han är gosig och alldeles underbar,

även om han vissa nätter är ganska billig på grund av sina hyss.

Men han ger oss mycket kärlek och det får han även av oss.

Han är vår baby, som vi vårdar ömt.

Han förstår att njuta av livet, vilket ni kan se på denna bild.

Han är inte demonisk, han orkar bara inte hålla upp ögonen.

NU har det hänt...

2010-01-20T10:52:00.000-08:00

Min blåa skönhet finns inte längre i min ägo
och en ny röd rask yngling har tagit hans plats.
Blandade känslor fyller mej med tanke på
all den tröst min blåa Volvo gett mej.
Men det hade blivit dags att ta farväl.

Vi har nu skaffat oss en bil som förhoppningsvis
ska tjäna oss länge och spara på våra slantar.
Slantar som vi hoppas skall hjälpa oss uppfylla vår dröm.
En dröm vi vill förverkliga tillsammans.

Livet leker...

Javisst må jag leva...

2010-01-03T01:26:00.000-08:00

Ett år till att sätta till livskontot då. Det känns konstigt och märkligt att tänka på hur många år jag fyllde, så därför försöker jag låta bli att tänka på det istället. Det där talet spelar ju faktiskt ingen roll. Det finns ju till bara för att man ska ha en liten aning om hur många år man fått uppleva här på jorden.

För ett antal år sen hade systeryster hittat denna videosnutt som jag fick ta del av på min födelsedag. Jag tyckte att den var så söt och nu ville jag lägga upp den här bara för att jag skulle få höra någon som sjunger för mej idag.

Ett nytt år på kommande...

2009-12-30T11:23:00.000-08:00

Då brukar man allt som oftast ta och sammanfatta året som gått. Det tänkte jag göra här nu i och med att jag också inte varit så aktiv med bloggandet på sistone och för att det är roligt för en själv att fundera vad man riktigt har gjort under ett år.

Liksom varje år finns det saker som inte går enligt ens planer, saker som inte alls går som man hade tänkt. Dessutom inträffar saker som man inte varit beredd på, saker som inte trott skulle kunna ske.

Det som jag är mest tacksam över detta år är att jag fått dela året med den jag älskar. Min spark i arslet och den trygga famnen. Vi har skrattat och gråtit tillsammans, fräst och spottat åt varandra, men framförallt gett varann ömhet och kärlek.

Vi har dessutom utökats och blivit tre. En alldes gosig varelse som lystrar till namnet Chaplin. Vår lilla baby som blivit mycket större än vad han är på bilden här. :)

Sen har jag ju även blivit moster detta år åt en alldeles ljuvlig tös, som är lika glad och go' varje gång vi träffas. Så spännande att få se henne växa och lära sig nya saker varje dag.

Jag känner mej också så lyckligt lottad över familj och vänner som förgyller vardagen med sin närvaro och omtanke.

Lite resor blev det också av detta år; En minisemester tillsammans med syrran och hennes man. Resan gick till Haparanda, IKEA, för att sen sova natten på ett badhotell, Eden i Oulu. Skönt och roligt.

Sen en slalomresa med J:s familj till Ruka, men utan slalom på grund av kryckorna, vilket var väldigt trevligt ändå. Mycket vandrande blev det istället och jag njöt av sällskapet och den storslagna naturen.

Sen blev det i augusti en visit för J och mej till Frankrike, Marminiac, för att hälsa på J:s syster. En alldeles underbar resa till ett vackert land. Jag njöt av värmen, landets skönhet och gästvänligheten. Ett fint minne att lägga till minnesboken.

Och till sist men inte minst en resa till Iso-syöte tillsammans med min syster och hennes familj, min bror (tredje i ordningen) och hans familj, min näst yngsta bror och givetvis min själsfrände. Sammanlagt 11 personer i en stuga. Vi väntade oss ruska väder, men möttes av snö och kyla. En trevlig överraskning trots allt. Vi hade det jätte trevligt och vi hann vandra, äta gott, umgås och skratta mycket.

Detta år har även en tid på kryckor bidragit till en lite annorlunda vår-sommar, nämligen en utan fotboll. Och det har jag saknat mycket, men har istället försökt mej på simningen.

Bröllop och andra trevliga sammankomster har det också förekommit under detta år.

Jobb och studerandet har tragglat på relativt bra. Fick chansen att sommarjobba på ett nytt ställe där jag stortrivits och som jag fått möjlighet nu senare också att hoppa in och hjälpa till lite nu som då. Vikarierat på flera skolor har jag också gjort, vilket jag också trivits med. Tyvärr kan jag inte ännu säga att mina studier är avslutade. Men det är dock endast det där finslipandet och inlämningen av gradun som står på tur. Det går att konstatera att så här långt har jag inte varit tidigare. :)

Nu hoppas jag på ett nytt gott år! Ett år full med glädjeämnen.

Jag önskar även er alla ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Må ni få ett alldeles underbart år att se framemot!

Kram till er alla!

Gammal kärlek...

2009-12-09T03:10:00.000-08:00

Nu tänker jag inte bakåt även om jag använder ordet gammal. Nej, jag blickar framåt. Så långt framåt så huvudet endast består av vackra gråa eller vita hårstrån, ansiktet svämmar över av tjusiga rynkor och den smickrande kroppen böjer sig för det långa livet man fått leva.

Medan jag väntade på min skjuts igår kväll stod jag och betraktade omgivningen. De många husen, de inbjudande fönstren och de människor som passerade där jag lutade mig mot den kalla väggen. Det vackraste jag såg under den stunden var när ett par gick förbi mig. De hade fått uppleva många år och man kunde nästan ta på den tillgivenhet och värme de utstrålade, när de traskade långsamt förbi, hand i hand.

Tänk hur underbart det vore om man fick åldras med sin älskade. Få iaktta hur rynkorna och det gråa håret sakta slår rot. Bevittna hur den fasta och stiliga kroppen sakta får ge efter för de många årens slit. Få kämpa tillsammans mot alla de krämpor som hotar att erövra den slitna kroppen. Men framförallt att få gå tillsammans hand i hand och njuta av de dagar man har kvar att älska varandra.

Det är något jag önskar och hoppas på. Att få dela ett långt liv med min livskamrat, med kärleken i behåll tills döden skiljer oss åt. Att få gå hand i hand genom livet med den jag älskar.

Gammal kärlek...

Dags att vända blad...

2009-12-08T04:06:00.000-08:00

Det känns som om det är dags att börja på en ny kula.
Det känns som om det finns ett behov av att börja om.

Livet går vidare i rask takt och det är bra att stanna upp
och reflektera över vart man är på väg.
Att flyta med strömmen är lätt och väldigt bekvämt.
Men efter en tid märker man att det finns annat här i livet
och det kanske krävs att man får kämpa för att skapa sin egen väg.

Mycket har hänt under det senaste året som gått.
Saker som också fått mig att inse

att jag borde ta itu med vissa saker,
eftersom de så småningom kommer att nås av ett slut.
Och då vill jag inte missa möjligheten

att kunna forma det som jag vill.

Jag ska fortsätta plöja för att skapa början

till en framtid jag längtar efter.
Jag vill inte längre sitta still och se livet svepa förbi.
Dags för en ny start och jag börjar det med

att skapa en alldeles ny blogg.